onsdag, december 09, 2009

Spuntino This Afternoooon!


Då var det dags för sista Salong Spuntino för i år. Inga fler är planerade än, men konceptet har varit så lyckat att jag tror att vi kommer fortsätta, i någon form.

Vi får se.

Att det finns ett sug efter ord är helt klart, och att vara i ett sammanhang där alla är där för att lyssna.


Jag ska sjunga tre sånger, övriga läsa, egen poesi och andras. Ikväll blir det även lite prosa.

Den tredje och sista sången ska jag sjunga ihop med Anna Döbling och Maria Lindström.

Anna och jag har skrivit texten och den blir min blogg idag. Nog så tänkvärd när det lackar mot jul. Kom gärna ner till Spuntino på Erstagatan 9 ikväll, 18.30, smaska i er Sophias underbara veg.gryta, pressa ner röven tätt in till nån annans och delta i detta ord-event. 40 pix, några få biljetter finns kvar på dörren, kl 19.00 stängs dörren och alla munnar utom en. Men öronen slås upp på vid gavel.


JULENS EGEN ÄNGEL

Julen klappar på vår port.

Raska fötter trippar fort.

Allt ska hinnas, allt ska ordnas i en fart.

Skriva rim och köpa gran.

Massa ärenden på stan.

Önskelistor. Mamma, kommer tomten snart?

Stoppa korv och luta fisk.

Hela köket fullt av disk.

Baka bröd och koka knäck och stöpa ljus.

För att fixa allt i tid

så att det blir julefrid

kommer julens egen ängel till vårt hus.


Doppardan är kommen nu.

Barnen vaknar klockan sju.

I givakt står hyacinterna på rad.

Dukat bord för tjugotvåoch ett extra för dom små.

Mitt på spisen puttrar skinkan i sitt spad.

Nejlikor i apelsin.

Titta, visst är granen fin!

Hela huset glittrar utav julefröjd.

Innan larmet bryter utfår man sitta en minut.

Då är julens egen ängel riktigt nöjd.


Lax och köttbullar och sill.

Revbensspjäll med rödkål till.

Janssons frestelse och sylta och pastej.

Julmust, öl och risgrynsgröt.

Tänk vad senapen är söt.

Och till nubben kan man inte säga nej!

Skynda på, ät upp din mat.

Kalle Anka börjar snart.

Sjung Hej Tomtegubbar hopp tralalala!

Ser du stjärnan i det blå?

Hela släkten tittar på.

Då mår julens egen ängel riktigt bra.


Titta tomten kommer där.

Alla barn är snälla här!

Vardagsrummet svämmar över av paket.

Dataspel och radiobil.

Hårgelé och en mobil.

Barbiedocka, pocketbok och en trumpet.

Pappa får en häftpistol.

Mormor sover i en stol.

Faster Eva välter ut en flaska rött.

Och från krubban i en vrå

tittar Jesusbarnet på.

Nu är julens egen ängel lite trött.


Juldagsmorgon glimmar klar.

Det finns ingen skinka kvar.

Granen barrar, alla tomtebloss är slut.

Barnen ropar: Mamma, kom!

Hon kan inte höra dom

när hon stapplar genom ytterdörren ut.

I en snödriva nånstansär hon bortom vett och sans.

Buga vördnadsfullt och fråga inget mer.

Be en tyst och stilla bönatt hon i himlen får sin lön...

Det är julens egen ängel som du ser!/Loll

tisdag, december 08, 2009

Fick ett citat


som min kompis Rhys kompis Cath signerar sina mail med. Tycker det passar idag so let's go.

"Bake bread, muck about, quit moaning, stop consuming, start producing, back
to the land, embrace beauty, ignore the state, love thy neighbour, be
creative, dig the earth, make compost, be alive, be merry, BE FREE!!"
Cath

Ibland kan man hitta något bra man kan låna och sprida vidare.

Jag tycker förresten att det är outsägligt sorgligt hur den borgerliga regeringen hanterar människorna som nu vid årsskiftet blir utförsäkrade.

Man tappar lätt tron på de folkvaldas förmåga till empati och att fatta mänskliga beslut när man följer rapporteringen i media. Fick en alternativblaska gratis på posten. ETC. Där finns en intressant artikel om sjukförsäkringen. Om man väljer att betrakta den som en försäkring alltså. Sjukförsäkringssystemet har enligt ETC gått med ett enormt plus genom att betala ut mindre än vad som kommer in sedan 2002. Hittills ligger pluset på 70 miljarder. Sjuka betraktas inte längre som sjuka utan bidragstagare. Och nu ska A-kassan ta över. A-kassan betalar vi ju själva som bekant. Utanför skatten. Pengarna till sjukförsäkringen dras ju via skatten. Det måste alltså innebära att man fortsätter betala till ett försäkringssystem via skatten som förvägrar den som har behov att betala ut från försäkringen därför att man inte tror på läkarkåren. ETC skriver ungefär som att ett "försäkringsbolag skulle vägra tro på att det brunnit i huset fast brandkåren bevisligen varit där och släckt. Och sedan vägrar betala ut av risken att du skulle bli "bidragsberoende". " Det var en bra liknelse tycker jag.

Det ska bli intressant att följa klimatmötet i Köpenhamn. Om det är så att de som bestämmer i världen för en gångs skull kan se vid sidan om marknadskrafterna - som jag vill kalla det egentliga styrelementet i världen - och se till människorna, vilka egentligen är deras uppdragsgivare, och jordens bästa.

Jag följer med spänning och hoppas att alliansen tar åt sig av kritiken och ser till att de sjuka inte blir sparkade på mer. /Loll

måndag, december 07, 2009

Tyck till om TV


Som alkoholistunge så utvecklar man ett behov av att vara bror duktig och älskad av alla. Det är vedertaget. En sån är jag. Men för första gången i mitt liv så märkte jag att jag faktiskt inte behöver allas gillande. Tack vare bloggen. TACK bloggen. Jag mår bra och räcker till och duger trots att alla inte gillar mig och mina åsikter. Tack min terapeut också, och min ålder som gett mig mognad och visdom. Det var verkligen en befriande insikt. Det räcker ju alldeles gott om mina vänner och min familj älskar mig. Men att respektera andra människor, det har jag alltid gjort och kommer alltid att göra.

Här kommer definitionen på den jag saknade på Faschings jazzklubb häromkvällen:
Jazzdiggare, stadd vid kassa, rörlig, pigg och inget konkurrerande engagemang på gång.
(varför tog ni åt er som inte faller inom denna kategori? Klart som korvspad att man inte går på jazzklubb om man inte gillar jazz eller inte har råd, eller är sjuk, eller vill va med sina ungar eller vad det nu är frågan om...)
MEN DET ÄR SÅDANA SOM JAG DEFINIERAT OVAN BORDE FYLLT KLUBBEN - och finns det inte fler är ca 70 sådana att vaska fram en vardagskväll så är STOCKHOLM likförbannat ingen storstad. Det hade varit fullt i Paris, NYC, London eller you name it.

Sen till det här med TVn. Det är egentligen märkligt att man kan känna sig nedvärderad av en generalisering om TV-tittande. Det måste ju till att börja med betyda att den som känner sig nedvärderad tycker att TV-tittande är något att skämmas över. Eller nåt.
Nu ska jag skriva om TV - denna hetpotatis som finns framför nästan var mans/kvinnas soffa.

1. TV kan vara ens bästa kompis om man är sjuk.
2.TV kan dito om man är ensam.
3.TV var otroligt mycket bättre när det bara fanns 2-3 kanaler och begränsade sändningstider.
4.TV bidrar till miljöförstöringen. (Allt skrot från alla tjockTV som ingen vill ha t ex)
5. TV bidrar till köphets och statuspress. (gigantiska platt TV)
6. TV används som barnvakt.
7. TV hindrar umgänge mellan barn.
8. TV hindrar umgänge mellan barn och vuxna.
9. TV hindrar umgänge mellan vuxna.
10. TV är bra som sömnmedicin.
11. TV apparater är extremt ugly.
12. I TV exploateras människor på ett fullständigt hänsynslöst sätt.
13. TV lurar oss och våra barn att köpa saker vi inte behöver.
14. TV förser oss med bra dokumentärer, nyheter och filmer. Välgjorda serier med.
15. TV förser oss med så mycket fördummande program att de inte går att räkna.
16. I TV förlöjligas människor så att vi som tittar ska känna oss bättre. Fy fan.
17. TV gör att bolagen tjänar storkovan på abonnemang och boxar och ständigt nya och finare apparater.
18. TV är beroendeframkallande.
19. TV är passiviserande.
20. TV visar gamla engelska deckare på sommaren. Det är kul.

Jaha gott folk, det var dagens blogg. Tyck till om TV./Loll

söndag, december 06, 2009

Jag bloggar vidare...


Ber er som känner er trampade på tårna om ursäkt. Det är aldrig min mening att såra mina medmänniskor. Jag är full av respekt för dem/er. Jag kanske skulle använt något annat som exempel än TV-tittande för att belysa Stockholms byaktighet eftersom denna storstad inte kan fylla en konsert med utmärkt musik. För nog måste ni hålla med om att det borde vara fler än 70 som gillar jazz i något som titulerar sig storstad?
Men himla kul att så många läsare gav sig till känna! Välkomna hit. Och som jag skrev, även anonyma läsare är välkomna. Men lite roligare är det väl att kommentera med åtminstone en signatur?
I dag är den andra advent. Till skillnad mot förra söndagen då huset var fullt av ungar och kompisar är här bara vi två vuxna. Och vi började dagen med - ja hör nu: ligga i sängen och kolla på TV! En repris av Gokväll. Linda Lampenius - landsmaninna med min Kaj - berättade vilka hon ville bjuda på middag. Pavarotti, Sibelius, Jussi Björling och Gergory Peck. Dem hade jag också gladeligen haft runt mitt middagsbord. Bra val tycker jag.
Nu ska vi måla Kajs yngstes rum, sätta in fönster, och så blir hans Harry Potterkammare ett riktigt rum. Han har själv börjat med att tagga halva väggen. Helt legalt och fullständigt sanktionerat./Loll

fredag, december 04, 2009

Anonymitet....


Äntligen! Jag som har hört så mycket om att folk skriver anonyma kommentarer. Nu har jag börjat få smaka på det jag med. På min vandrarblogg var det någon som försökte men snabbt gav upp.

Men jag välkomnar även de anonymas skara, de som känner sig påhoppade av mina tankar och åsikter och värderingar. För hur det än är så vet jag att jag i så fall att jag berör.
Då är det bra.
Ger jag energi till det negativa så bjuder jag på det! De negativa spiralerna och villkoren för existensen äter blott sig själva, och vill man komma in i min blogg och ta del av det jag skriver och göda sin irritation, så får man.

Vill man komma in och läsa och föra en öppen dialog så är man välkommen att göra det med!

Vill man bara läsa i det tysta - så absolut!

Och hittar man något som göder de positiva spiralerna så är det helt fantastiskt. Det är nämligen dom jag tror på, och hoppas att jag ibland lyckas förmedla.

Jag skriver för min egen skull. Jag älskar att skriva. Jag älskar att känna och tycka och tänka! Och jag tycker att det är fantastiskt att var och en kan skriva en egen blogg och tänka fritt.

Kram på er alla bloggläsare!
/Loll

torsdag, december 03, 2009

Hur man vet att Stockholm är en by


Jo, det är ganska enkelt att förstå hur bylikt Stockholm är. Vi lär vara Skandinaviens största stad men det är knappast meriterande.

Så här gör man:

En onsdagkväll går man ner på jazzklubb Fasching och lyssnar på några jazzlegender:
Tomas Janzon Albert "Tootie" Heath och Jeff Littleton. De spelar i nämnd ordning gitarr, trummor och ståbas. Dom omnämns som legender på DN Kulturs baksida, får halva sidan och där kan man läsa om att de lirat med snubbar som Hancock och Coltrane. Meritlistan är lång.

Väl inne på Fasching inser man att lokalen är halvfylld. Tror att det ska rulla in folk för detta speciella evenemang. Men icke. Folk sitter hemma och glor på alla kanalerna. Precis som man gör i byar för inget annat står till buds.

Vad har hänt med människor? Finns det bara ett 70-tal personer i Skandinaviens största stad som är beredda att lämna soffan för en sagolik musikupplevelse för blott 190 kr inkl garderob så är Stockholm en by. Finns inget mer att säga om den saken./Loll

onsdag, december 02, 2009

Sol och frost


Äntligen några minusgrader som ackompanjemang till solen. Klart och kallt. Morgonrundan blir en annan. Kan inte låta bli att gå över nya Årstabron till andra sidan. Hör bara: Andra Sidan.
Det är precis så inskränkt det blir på en ö. En bro leder till andra sidan. Över bron går järnvägen. Stannar och följer spåren med blicken. Jag vet att de leder ut i världen, det ena spåret förbundet med ett annat, dunk, dunk, dunk och vips är man på okänd mark. Som tillhör: Andra Sidan.
Men frosten adderade till min sida imorse. Gräset, frostnupet och glittrande. Träd och grenar med en skir beklädnad som droppar bort i solljuset. Mitt uppe på Årstabron: Horisonten åt vänster i form av Globen och åt höger - ännu en bro och ännu en och husen bakom den bortersta. Det är så långt blicken når, det är vad hjärnan och hjärtat får på toppen av bron. Liljeholmsbron, Essingeleden och Globen. Ändå är det vackert, liksom silverfasaderna i Marievik som skickar tillbaka solstrålarna långt ut på Årstavikens vatten. Det brinner i Årstaviken. Och jag är en tusendels sekund, en kort andhämtning, en närvaro i det oändliga.
Sen lyssnar jag på P1. Obama, fredspristagaren, har skickat ännu fler soldater till Afghanistan./Loll
räknare
besöksräknare